"Ibland klara jag mig helt enkelt inte utan den"

Åkte aldrig till tärningen i går bussen kom aldrig pg.a all snö och att det var skit halt. Tro mig halt var det i alla fall hemma hos mig. Skulle hem innan jag åkte till träningen och tog som vanligt skolbussen hem. Efter jag kliver av bussen måste man gå ner för en backe och det brukar inte vara några problem fast det är halt men...
Jag s ka inte skylla på grannen men när hon kom körande bakom mig ner för backen blir man lite stressad. Kan inte gå mer på kanten en vad jag gjorde och vägen är så smal att det inte går och köra förbi. Hur som helst blir vägen bredare några meter framåt. Så jag beslutar mig för att öka takten ganska mycket eftersom det är sjukt stressande och ha bilen bakom sig. Jag hinner bara några meter med min nya fart innan jag ramlar, förståtts. Nu kunde hon definitivt inte köra förbi för där ligger jag på marken. Jag reser på mig och går där ifrån. Ingen skada sked trodde jag. Sen när jag kommer hem visar det sig ätt jag har ätt jättestort blåmärke på rumpan. Insåg snabbt att det skulle bli problem och rida med det där.
Sen var jag tvungen och åka till stan för och leta ville mobil jag ville ha i julklapp och leta present till Lollo.
Jag var ganska nöjd med mitt besök på stan vet ungefär vilken mobil jag skulle önska mig och var lite klokare på vad jag skulle köpa till Lollo.
Jag skulle med en buss som gick 18.30. När klockan är 18.45 och den inte har kommit en ringer jag upplysningen som citat säger "Jag har inga uppgifter om det just nu men ring tillbaka senare". När den inte har kommit och klockan var 18.55 struntade jag i träningen var helt genomfrusen hade as ont sedan jag ramlade och var änd å för trött för att träna.
Men jag skulle aldrig ha klarat mig utan min ipod. När man står där och fryser väntandes på en buss känns det lite bättre med bra musik. Ibland klara jag mig inte helt enkelt utan den.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0