twococos

Troligtvis med 3 veckors paus så kommer det inte gå så bra som innan. Så försöker sänka mina förhoppningar på hur det ska gå. Beror så mycket på vad vi gör, hur mycket ridnig jag tappat och vilket humör /hästen är på. Kan gå bra, det kan gå jättebra och det kan gå helt okej. Men det kan också sluta med att vi har halkat tillbaka och jag hoppas jag bara oroar mig i onödan. Jag vill inte tillbaka till att hon står på mitten backar, hoppar och gör ALLTING hon kan för och få slippa arbeta en hel lektion.

Förra terminen gick först helt okej men jag lyckades aldrig riktigt få henne att ta i och arbeta. Så länge allting var lite gulligt och kravlöst var hon helt med på noterna.

Sen började jag hitta henne mer och mer förstå hur jag skulle parera upp hennes svaga sidor. Ett uttryck väl använt av min tränare "att hitta knapparna" beskriver det ganska bra. Resultatet blev att hon försökte slippa jobba på alla möjliga sätt. Skrämmas, få mig ur balans eller att bara ignorera mina hjälper. Jag kunde inte ens få henne och arbeta på en volt på en hel lektion utan att hon började backa in i väggen och slutade lyssna på mig. Konstigt nog var jag inte arg på henne. Hur kan man vara arg på en liten häst (i alla fall den här lilla hästen)? Såg det mer som en utmaning att få henne och göra som jag ville.

Efter ett tag då hon började inse att det inte fanns någon utväg. Bland annat började hon acceptera att jag krävde saker av henne, hon hade haft spänningar i ena sidan som hon blev av med som kan ha tagit emot tidigare, jag själv lärde mig hur jag skulle hantera hennes trick och förbättrade min egen ridnig. Visst ibland när det blev lite för jobbigt så blev det ett och annat försök till att få slippa men hon är ett djur inte en robot man kan inte ta bort hennes egen vilja.

Som sagt jag är nog orolig i onödan. Hon har varit hur fin som helst den senaste tiden. Liten, fin, prickig, nyfiken, sötponny.